Alla vill inte spela boccia...

Nu har jag inte bloggat på ett tag. En kär vän påminde mig om det idag, jag svarade som jag så ofta gör att jag inte har så mycket att berätta. Min vän håller inte med så här är ett blogginlägg.

Just nu i mitt liv händer det för lite. Jag tycker mest dagarna kommer och går. Dagarna är mest sega. Jag vänder på dygnet för att jag har för lite att göra.. Jag hoppas att livet tar en annan vändning snart då jag skall in i något nytt arbetsprojekt. Jag vill så gärna bidra med min kompetens till andra funktionsutmanade och "normalstörda" människor. Bygga broar som jag brukar säga att jag vill göra.

Det slår mig väldigt ofta hur litet utbud samhället har att förgylla funktionsutmanades fritid. Igår gick jag förbi ett cafè för funktionsutmanade och gamla. Jag gick inte in där men dem flesta satt vid varsitt bord och drack sitt kaffe medan personalen stod å snackade med varandra. Hade det inte varit så att jag varit på väg så skulle jag gå in å snacka! Får nog tag å åka dit någon dag. Men om nu alla sitter i varsitt hörn och ser allmänt uttråkade ut, kan man inte hitta på något roligare då? Åhh tänk om jag ändå hade pengar så hade jag öppnat ett Cafè/Fritidsgård för funktionsutmanade... Antingen så får vi rida, simma eller spela boccia.Alla vill inte spela booccia fast man är funktionsutmand... För så tycker jag att samhället ser på oss.

Det finns så mycket annat man kan göra!

Ha en härlig vårhelg!