Resa

Börjar våren vakna till liv nu... Det är ljusare ute och man blir gladare av att vara ute. Problemet är bara att jag sliter något fruktansvärt på min rygg, när jag är ute och går. Cp-ryggar är inte å leka med. Letar just nu efter ett bra gym att träna på. Jag var i gång och tränade men mitt kort gick ut och jag skall byta gym men inte kommit till skott. Har sökt pengar till en ny cykel jag hoppas att jag får pengar till en cykel.

Vi har fått en ny lägenhet så i påsk/maj flyttar vi. Jag och Filip är så glada och tacksamma över att vi ÄNTLIGEN har hittat en ny lägenhet. Som jag har letat efter en ny lya, Gud har uppenbarligen mina böner angående ny lägenhet. Jag är verkligen sugen på att flytta vi har sökt lyor såpass länge nu så det är på tiden. Det känns som vi måste ha något positivt som händer efter en lång jobbig vinter.

Resa? Vart? När? Nu? Med? Satte mig på bussen till projektet idag med viljan att byta till ett tåg. Önskade verkligen att jag kunde göra det i praktiken. Sätta mig på ett tåg och bara åka långt i väg. Just nu gör jag en personlig resa, jag skriver en självbiografi där jag möter mig själv. Man gör personliga resor hela tiden på något sätt OM man vågar möta sig själv. I denna personliga resa har jag god lust att klippa mig jättekort, kanske är det en del av det hela. Kanske för att boken som jag skriver blir ett avstamp av det liv som jag har levt.

Nu är det dags att vända blad! En helt BLANK sida!

Vad denna BLANKA sidan innebär är ännu ett oskrivet blad!

Fuck That Shit!

Motivation

Dags att börja träna på allvar, jag är så dålig på att träna på allvar.. Varför hittar jag aldrig tillräcklig motivation till att träna regelbundet? Det är svårt att komma till skott, jag vet att jag älskar att träna så det är så synd att jag inte kommer till skott...

Det fanns en tid då jag var riktigt vältränad, jag älskade det men hur gjorde jag då? Jo jag hade en cykel och det gjorde mig motiverad till att träna. Med andra ord jag måste köpa en cykel...

Dessutom så vet jag att jag blir mer motiverad att göra andra saker i livet, så vad blir resultatet av det hela jo jag måste träna och ha en cykel.

Jag motiverad till att skriva en bok och sälja den, starta eget företag. Det spelar ingen som helst roll vad andra människor tycker och säger för jag skall lyckas. Kan lycka köpas för pengar? Ja tyvärr till en viss del, för har du pengar och mår bra så är du också lycklig. Vi människor är tyvärr beroende av pengar, det kostar att leva! Men är pengar allt? Nej men till en stor del.

Fuck that`s shit!

Mitt arbete just nu

Tänkte berätta om min stora utmaning just nu! Jag håller på att arbeta fram min självbiografi. Är såå tacksam för att jag har fått äran att skriva en självbiografisk bok. Det gör mig riktigt taggad just nu, taggad på livet! Är du taggad på livet? Vad gör dej taggad?

Själv är jag en tjej som behöver ha nya utmaningar hela tiden. Sätter väldigt höga krav på mig själv, har en tendens att sätt alldeles för höga krav på mig själv. Jag skall försöka lära mig att tag ett steg i taget men det är svårt..

Men hur som helst, jag skriver en självbiografi och det är mitt största arbete just nu. Jag har två bra Cocher som hjälper mig i detta och det känns väldigt utmanade. Jag skall lyckas!

Fuck that`s shit!

Två mindre bra dagar

Igår var det minst sagt kaos inom mig, såg förresten på I Rymden finns i känslor, där snackar dem om kaos. Kaos för en kille med Aspergers, men sannerligen jag känner igen det kaoset fast jag inte har Aspergers. Ett manodepressivt kaos, jag grät och grät, var tur att jag gick ut. Det blev verkligen kaos inom mig.

Idag vaknade jag helt utmattad av gårdagens kaos, tog mig inte iväg till projektet vilket innebar att jag gick och tränade istället för att bli av med kaoset. Det känns väldigt skönt att man kan träna bort ett kaos.

Borde kanske jobba lite i kväll men skall sitta med diktafonen och jobba imorgon. Får se om jag orkar ikväll.

Fördomar

Jag har svårt att förstå mig på folks beteende.. Ingen är perfekt, jag är inte perfekt, oavsett funktionsutmaning eller inte så är man inte perfekt. Det är tillåtet att ha fördomar det har alla, det kommer vi aldrig komma ifrån. Det vi inte vet är vi rädda för så kommer det alltid att vara.

Vi funktionsutmanare säger att "normalstörda" skall bemötas oss väl men vi funktionsutmanare behöver inte vi bemöta varandra väl? Är det så att vi blir "friade" ifrån det för att "normalstörda" som skall stötta oss anser att vi är för "dumma" för att bemöta varandra väl.

Jag anser att alla har ett ansvar för att våran värld skall fungera oavsett funktionsutmaning eller inte. Visst är det kanske så att våran frustration är så stor att vi tar ut den på varandra, men det ifrån tar oss INTE ansvar att bemöta andra människor med respekt. Ordet dalta är en annan del i detta. Vi vill ha någon som klappar oss på huvudet och säger att "lilla funktionsutmanare du kan inte det så det är ok att du beter dej på det här sättet." FTS skulle jag vilja säga. Visst beteendet kanske har med funktionsutmaningen att göra MEN det ifrån säger inte att det är ok hur man vill för att du har en funktionsutmaning.

Jag har själv en psykisk sjukdom som gör att jag får extrem mycket ångest i perioder och kan ha ett beteende som är allt annat än ok. Och det ifrån tar inte mig rätten att skärpa till mig och be om ursäkt om jag har gjort andra illa.

Våga säg ifrån när folk behandlar dej illa oavsett funktionsutmaning eller inte.

Alla har ett ansvar för varandra!

Hallå hallå

Det var ju typ hundra år sedan jag uppdaterade min blogg! Ett års sedan, det är riktigt dåligt av mig faktiskt. Jag vet inte riktigt jag tycker att jag inte har haft så mycket att säga, men det kanske jag har...

Mycket har hänt i mitt liv sedan förra vintern. I somras var jag och reste en del i Sverige, det var väldigt kul.

I höstas var både jag och Filip fortfarande arbetslösa, men vi fick i november gå med i ett projekt för människor med funktionsutmaningar som en coach vi har kallar det. Det är ganska så klockrent egentligen, alla har olika utmaningar och vi funktoinsnedsatta har funktionsutmaningar. Projektet skall leda till praktikplats och arbete. Men jag går ju aldrig på samma linje som dem flesta andra människor med funktionsutmaningar gör. Så jag tänker skriva en bok och starta eget företag, det är säkert många som tycker att det är fel men det skiter jag i. Jag har lärt mig att mitt liv handlar om slåss för mina rättigheter och för det jag verkligen vill.

Vill gärna skriva en bok som är riktigt naken och bra. Men jag är så självkritisk och det är ett stort problem.

Har reflekterat mycket över ett ord nu ett tag Offer, offer jag är verkligen såå leds på det ordet, det står mig upp till halsen! Offer i den bemärkelsen Syndabock, vi funktionsutmanare är tydligen syndabockar för samhället och världen, det iaf vad folk har försökt intala mig att det är meninglöst för jag kommer aldrig se mig själv som ett offer och en syndabock för världen. Skall jag gör det så kan jag lika gärna dö imorgon.

Jag har insett att jag kan inte försöka vara någon jag inte är. Jag är Sofie och jag får acceptera att jag inte kan läsa upp mina ämnen men jag duger ändå.

Tills slut vill säga Fuck that`s shit!